Nämen titta – vad är detta?

Vi ska ju ta oss till Sandhamn om två veckor och då är det ju vettigt att ha en maskin ombord. Först handlade vi in en gammal Ford Sidventilsåtta, men ack vad motorbäddarna var smala. Bara att glömma. Smalare saker måste till.

B20!
Det var vad som kom för oss. Snabb inventering i leden och vips hade fem B20-maskinen skramlat fram ur gömmorna. Men hur kul är det då? Inte så värst lixom. Lösningen nu heter Ford Zephyr. En trevlig toppventilskamrat på cirka 100 hästar, som borde ge Claire vad hon behöver. Men var hitta en sådan?

En av fördelarna med att driva museum är att man får tag i mycket prylar. Som typ Zephyrsexor. I ett av förråden, bara knappa kilometern hemifrån, stod det en klart funkis maskin som bara väntade på att bli framdragen. Vilket skedde nyss…

Nu står Hasse Larsson, lekkamrat och mycket kunnig motorman och går igenom maskin. allt ser so far bra ut, bortsett från den trasa han hittade i oljetråget. Vad kan månne bli nästa fynd? Jimmy Hoffa i förgasare? Den som lever får se…

Snygg bak

Få fastare bak på två veckor…! Kvällspressen skulle jubla om de fick receptet på hur Claires bak transformerades från lös, sladdrig och oformlig, till fast, ljus och vacker. Den gamla mahognyn hade ju helt tjänat ut och hade tyvärr gott sällskap av mycket av det bärande därunder. Så det blev ny akterspegel, nytt akterdäck, nya akterdäcksbalkar och ny ram som håller ihop hela faderullan. När allt var på plats så var det bara att tura ut och slipa till det. Och visst blev spegeln bra?

Ojojojojoj….

Så tunn hon är. Känns bitvis som att slipa på papper. Det gäller att gå så varsamt fram det bara går. När det bara är 8 millimeter kvar mellan torra insidan och den synnerliga blöta utsidan är varje tiondel som går att spara värd mycket. Jag och Henrik tittar och funderar under arbetets gång – hur ska vi göra och vad?

Beslutet blir att endast ta bort den fernissa som sitter löst. Spara den som sitter i mahognyn och sedan försöka få ihop de båda typerna av ytor. De skruvar som kommit i dagen försänker vi varsamt och sedan spacklar vi om alla skruvhål. Kulturbrott att inte proppa? Nix, hon var spacklad redan från start. Vi använder Tarketts parkettspackel med mahognyfärg som smälter fin in i träet. Passar faktiskt på att spackla även bordsskarvarna eftersom hon är så tunn att vi undrar hur mycket livskraft det fortfarande finns i bordläggningen.

Under en filt i Madrid?

Nix, men i ett garage utanför Åkersberga så går förvandlingen av Claire vidare. Arbetet med att få hyfs på sklrovsidorna visade sig vara knepigade än förväntat. Åren av arbete på henne har resulterat i att hon bitvis bara är 8 millimeter tjock och de flesta nitar och skruvskallar hade kommit i dagen – inte så mycket att slipa på då direkt. Istället för att renskrapa så blev det att bevara så mycket som möjligt. Ta bort all fernissa som inte satt fast och sedan försöka slipa ut det kvarvarande till något som kunde likna okej.

När det kommer till ytan…

I morgon är det dags att dra igång nästa steg mot målet att få en fullt fungerande Claire klar till Sandhamn Classic Boat day den 14 juli. Henrik har då i stort sett hunnit klart med allt träarbete och det är då dags att slipa skrapan och påbörja ytskiktet.

Som vanligt är underarbetet A och O för att få till ett gott resultat. Och till detta krävs goda verktyg. Jag har här plåtat lite av de verktyg som jag brukar använda för att nå resultat. har du ytterligare som du tycker jag ska pröva – mejla mig på anders@sjoexpress.se.

Anmälningarna trillar in…

Det plingar till i mejlen både nu och då. Och många av plingen är anmälningar till sommarens Sandhamn Classic Boat day som går av stapeln onsdagen den 14 juli. Och det är en bred blandning båtar som kommer  – allt från Rivor till salongsbåtar – från plastbåtar till mycket tidiga petterssonbåtar.

”Det är just en blandning vi söker”, säger Hans Larsson från Museihuset som är en av arrangörerna av eventet. ”Vi vill visa hela den klassiska båtvärlden för publiken och då är det viktigt att alla typer och modeller faktiskt kommer”.

Snart kommer lite mer specificerad info. Håll ögonen öppna…

Aktern snart ihopsatt….

Det har varit en arbetssam helg i garaget hemma hos Henrik. Akterspegeln är nu på plats och akterdäcket ligger snart helt lagt och färdigt. Till på onsdag är det klar för att böja ytbehandla , vilket tar sin start på torsdag. Nästa steg blir att ladda verktygslådan för skrovets ytbehandling och det arbete som kan bli runt det. En kul vecka tar sin start.

Mahogny…

Kolla noga på bilden. Ser du vad det är?

Det är Claires nya akterspegel som nu börjar hamna på plats. Allt bak fick bytas för att hon skule bli driftssäker. Så Henrik fick riva, riva, riva för att sedan bygga, bygga, bygga. Det blir bra men tiden börjar gå…
På onsdag är hon skrovfärdig så på torsdag så börjar jag med ytbehandlingen. Skrapa, slipa och betsa. Sedan är det bara att lacka. Kan jag hinna få på första lacklagret innan helgen månne….

Välkommen till Sandhamn Classic Boat Day

I morgon möte…

Sing Halleluja – i morgon har jag och alla trevliga medarbetare på Skärgårdsradion och Viamare lyckats få ihop en tid där vi alla kan ses. Tog bara typ två veckor att få till det….

Men den som väntar….

Nu ska i alla fall riktlinjerna för sommarens Sandhamn Classic Boat Day dras upp. Hittills är närmare 25 båtar anmälda och fler droppar in dag för dag. Så det ser ut att kunna bli en lika trevlig dag som vanligt ute i Stockholms skärgårdsnöjesmetropol nummer ett.

Föresten, så ni de gamla båtarna i förra veckans Sandhamn på teve 3? Självklart så valde fotografen att foka på Gunnar Mosén (linslus!) som dock gjorde ett bra inslag om båtkulturen och att det faktiskt är ballt att åka gammal träbåt. Bra jobbat Gunnar och taxi till producenten att vi fick vara med och göra PR för hobbyn.

Det går också framåt med sommarens andra stora klassiska båtevenemang Fri Fart på Göta kanal. Vi hade möte idag i styrgruppen och kände oss nöjda med tillströmningen av båtar och idéer. Skulle du ha lust att göra en insats för hobbyn så behöver vi volontärer på evenemanget för att få det att fungera på bästa sätt. Skicka ett mejl till mig på anders@museihuset.se så blir jag kanonglad.

Das war alles för idag. Sliepen zå gott

/Anders

Nu ska vi se…. många saker blir det…

När nu Henrik så småningom börjar bli klar så är det ju mycket kvar som ska göras. Har så smått börjat skriva på en komihåg-listan på allt som ska i henne när hon återkommer ned till verkstaden i Östergötland. Detta har jag kommit på hittills:

•Motor•backslag•propeller•medbringare•länspump•slang•genomföring•fernissa•bets•sandpapper•

•bensintank•bränsleledning•bränslekopplingar•bränslefilter•spännband till tanken•tändningslås•

•säkringspanel•kablage•reglage•wire•en ny framruta•instrumenttavla•säkringspanel•zinkanod•

•avgasslang•avgasgenomföring•ljuddämpare…

Hmmm, det blir en hel del innan Claire åter ska flyta på vattnet. Men nu är grovinventeringen i alla fall klar. Kanske till och med du har något av detta liggande som du tror kan passa ombord på Claire? Skicka ett mejl till anders@sjoexpress.se och berätta vad det är du har, så kanske du lättar trycket i listan lite grand. Välkommen med förslag….

Nu går det fort…

Det finns vissa människor som får extremt mycket ur händerna. Min kamrat Henrik är en sådan. Vad han gör på 14 dagar – gör vi andra på ett år. Nu har han satt ordentlig fart med Claire och då går det fort. Kolla själv på bilderna, så får du se. Han hotar dessutom med fler bilder redan i morgon…. Huga.

Hej o hå, lasta på, så rullar vi vidare…

Nu så är Claire lastad och klar. Nu har hon skickats till Stockholm till kamraten, vännen och kollegan Henrik Widstrand för operation. Henrik tillhör veteranbåtsvärldens trollkarlar – ni vet en sån där som kan göra smycken av skit. Hans första jobb var att som ung påg göra verklighet av skogsvraket Miranda – en 55 kvadratmeters skärgårdskryssare från 1912. Och så har det sedan rullat på  – båt efter båt. Och nu är det alltså Claires tur. Ska bli ballt att se vad Henrik kan trolla fram…

Nu ni…

Nu har herr bloggskipper rotat lite extra i gömmorna. Och vad tror ni att han fann?

Jo…

Det kan vara så väl att Claires bakgrund kanske är ännu roligare än vad vi trodde. Ännu är inget helt säkert men visst är det så att Claire väldigt mycket liknar båten som här forsar fram på Norrström i Stockholm med en våghalsig surfare på släp. Kolla själv och avgör. Skicka gärna ett mejl till anders@sjoexpress.se och berätta vad du tror.

Hur många dagar är det kvar? Egentligen

Hej och hå. Våren är en jobbig tid. I alla fall sett till allt som måste göras. Nyss var det lång tid kvar till Sandhamn Classic Boat day – nu börjar det i alla fall dra ihop sig…

Huga!

Loogna har ju hela tiden varit så grymt trist och skeptisk till det hela. Och jag och Jesse har hållit en hög profil. ”Det är klart att den ska bli klar”. Hmmm- undrar om jag kommer få äta upp det…

Claire ut ur buskarna

Claire är nu framkört. Och urtvättad. Och motorn är urtagen. Jag var osäker på vad det egentligen var för maskin som satt på bädden, men det löste sig smidigt. Den gode kamraten Mojje, från Rimforsa Bensin och Service körda fram frontlastaren och jag kopplade på motorn. I samma ögonblick som maskin sintes över däcket, stack Mojje ut huvudet och skrek: ”fanse Anders, den är ju en gammal Opel kadett-motor, en 62:a tror jag. Jag har en sån bil – vill du sälja motorn?”
”Ja varsågod och skölj”, sa jag. Motorn ur och borta på en och samma gång. Det var en bra dag.

Så nu är det bara resen kvar. Fortsättning i kampen följer alldeles snart…

Eder

/Anders

Men vad är nu detta?

Claire hit och Claire dit. Men vad är det för båt som Jesse har handlat egentligen? Såhär berättar Kåre Bremer, sonen till en av de tidigare ägarna om henne:
”Jag vet mycket lite om båten egentligen. Pappa – professor Georg Bremer (1889-1974) var nog en landkrabba och jag kände på mig att han var ängslig när vi var ute med båten. Han berättade hur otäckt det kunde vara att korsa Baggensfjärden med dess krabba sjö. Motorn var ju inte heller helt pålitlig. Jag minns att det ofta var besök hos Rundströms på Barnviksvarvet, där båten också vinterförvarades. Jag var ju liten då, jag är född 1948 och vi hade båten i Fårviken mellan Strömma och Stavsnäs vid vårt sommarställe där. Några enstaka gånger per sommar åkte vi i båten till Barnviksholmen (ungefär en distansminut bort) eller kanske bort till Klubben, dvs den då idylliska lagun som nu är helt full av Bullandö marina.”

För att stilla din nyfikenhet lite mer så skickade Kåre med en bild på henne från tiden i hans familj. ett underbart tidsdokument med hela familjen Bremer i och runt båten. Visst ja – i radion förra veckan så lovade jag en film från tiden på henne. Snaaaart så….

Eder

Bloggskipper

Vad e detta för någe?

Proveniens står Antikrundans experter och skriker. Proveniens. Så för att veta vad det är för båt Jesse hittades så anlitades jag som snok. En pryl utan bakgrund och historia är ointressant. Och det var precis det som Jesse inte ville att Claire skulle vara – ointressanta damer står liksom inte på hans meny.

Så det blev till att börja leta. Och leta. Och leta. Några andra namn än Claire hade inte stå på henne. De numera överfernissade kromade bokstäverna satt mol alena – utan att vara omkringgärdade av små svarta prickar efter andra namn. Så att hon hetat Claire sedan födseln – så mycket var nog klart.

Historikens vägar avsöktes. De kungliga klubbarnas matriklar luslästes utan resultat. Folk frågades – utan resultat. Men så, en dag när göken gol, så hittade jag ett spår. Vilket? DEt får du se i morgon.

Eder

Bloggskipper

Kolla – vilket fynd

En tjuvtitt under pressen

Vad Jesse fick vara med om är en dröm för alla veteranbåtstokar. Att få möjligheten att hitta ett unikum liggande i ett båthus är något som vi ”tokar” bara drömmer om att få göra. Och när fyndet är av den kalibern som Claire är, så blir det extra makalöst.

Sedan var det ju detta med inköp. Men många års verbal träning ger ju resultat och så småningom så var Claire i nya händer. Och Projektet kunde ta sin början. I alla fall i Jesses huvud.

Men omvärlden runt entusiaster är ofta förstående. Så när Jesse euforiskt hade berättat om planerna, så gavs tillslut ett bifall till att köra igång. Och jag själv var väl inte direkt den mest motsträvige.

Så nu rullar det igång… Häng med.

Segla lugnt

Bloggskippern

Såhär började det

Renoveringen av Claire

Det var snö. snö och ännu mera snö när Claire hittades, stående under tak men rejält dammig och spindelvävig. Titta på filmlänken ovan så förstår du hur lyckliga alla blev när Jesse berättade om sitt fynd. ”bråte”, var väl den mest använda kommentaren. ”Fint som snus”, tyckte Jesse.

Segla lugnt

/Anders

Allt för sjön

Allt för Sjön! Vilken succé. Tänk att ni har så mycket åsikter om hur en gammal träbåt ska kunna återuppstå. Vi samlar kraft och intryck för det stora rycket. Snart ska Claire få domen av proffset i sammanhanget – en som vet. På rtiktigt.

Och hur det sedan går? Tja, dem 14 juli ska Claire lägga til i Sandhamn. Men vägen dit kan ju vara kantad av både sjunkbomber och utförsbackar. Följ utvecklingen här.

Hörs snart igen

/Anders

Träbåt? Ursäkta. Du menar att JAG ska ta i en gammal träbåt? Och göra vad?

Precis så enkelt gick det att förklara för Jesse att han nu blivit vårdare av en träbåt. Entusiasmen slog klackarna i taken och vi kunde knappt hejda honom i hans iver att få ge sig ut med skrapan.

Troligt!

Men just så är det – Jesse ska under våren få stuk på en gammal veteran. För det är inte bara en träbåt som han har fått i uppgift att ta under sina vingar. Det är en veteran, en bit svensk kultur som med hjälp av Jesse & Co ska premiärsjösättas lagom till sommarens stora veteranbåtsevenemang – Sandhamn Classic Boat Day den 14 juli.

Här på Jesses Båt kommer du kunna följa Claire, som hon heter. Från skadeskjuten till sjösatt. Första mellanlandningen blir på den stora båtmässan ”Allt för Sjön” på Stockholmsmässan i Älvsjö den 6 – 14 mars där hon kommer trona i fyndskick i Skärgårdsradions monter.

Välkommen ombord önskar

Anders Værnéus

Bloggskipper

Partners